KLAUS KURKIS VÄG

 

Klaus Kurki var herre till Laukko gård och domare i Övre Satakunda. En folksaga berättar om hur han någon gång i slutet av 1400-talet red med hundra hästar för att fria till sköna Elina i Suomela by. Kurki och hans följe färdades längs den väg som redan då hade tusenåriga hjulspår och gropar av oräkneliga resande. Samma väg ringlar ännu i dag genom byar, bördiga åkrar och granskogar längs de backiga stränderna av viken Alhonlahti i Pyhäjärvi sjö och hälsar alla sina nya besökare välkomna, nu omdöpt till Klaus Kurkis väg. Vesilahti hör till de äldsta bebodda delarna av inre Finland. De första invånarna dök upp strax efter istiden dvs för ca 8000 år sedan. De goda jaktmarkerna och rika fiskevattnen har fortsatt att locka besökare från sydost och Mellaneuropa. Från dessa tider härstammar ett stort antal upphittade konstfärdiga sten- och keramikföremål. Vid mitten av järnåldern, dvs börjande på 500-talet, hörde Vesilahti (Wesilax) liksom grannkommunerna till det handelsförbund som bildades av Baltikum, Gotland, Rhendalen och Romarriket. Vesilahti försåg Sydeuropa med olika produkter från ödemarksbruket bl.a. de eftertraktade pälsverken, eventuellt också med trälar. Betalningen erlades i form av förstklassiga vapen, ädelmetall, kryddor och fina smycken. Också i Vesilahti behärskade smederna konsten att tillverka stridsvapen och lantbruksredskap. Till sina praktfullt utstyrda hustrur tillverkade de konstfärdiga smycken i ädel metall som fortfarande används som modell för nutida smycken. I de över hundratals gravkumlen vid Klaus Kurkis väg har arkeologerna än så länge hittat bara en liten del av rikedomarna från järnåldern. Av föremålen kan man också sluta sig till att redan med handelsmännen kom en skymt av kristendomen hit tidigare än 1000-talet. Platser där det finns rikedomar drar snart till sig mera människor. Novgorods uppgång och vikingatågen över hela Nordeuropa utgjorde ett hot ända bort till Vesilahti och till skydd mot den faran byggdes larmsystem bl.a. på borgbackarna i Onkemäki och Kaakila (Onkemäen Linnavuori och Kaakilan Linnavuori). Det finns ingen dokumentation av livet och striderna under förhistorisk tid men de återspeglas i den omfattande folkdiktningen vars centralaste delar Elias Lönnrot sammanställde till Finlands nationalepos Kalevala. Förordet till detta verk, ett av världens mest välkända epos, är skrivet i Vesilahti. Många missionärer från Mellaneuropa, bl.a. Vesilahtis Hunnun Herra, beredde mark för en ny samhällsordning. Troligtvis stannade också somliga hansaköpmän kvar i Finland. Detta kan man se av att det i Vesilahti finns tiotals namn med tyskt ursprung. Senast på 1250-talet utvidgade romerska kyrkan sin makt ända till Vesilahti då Sverige fick tillstånd av påven att underkuva järnåldershövdingarna i Finland. Uppenbarligen blev Vesilahti församling, som var tillägnad Petrus och Paulus, redan i begynnelseskedet moderförsamling för hela Birkaland. Skriftlig dokumentation finns börjande från 1346. Vesilahti kyrka har flera medeltida föremål som t.ex. mässhakar och sakristian i sten härstammar också från den tiden. Också lokala hövdingar stödde det svenska väldet. Den mest berömda torde vara Matti Kurki från Vesilahti som enligt sägnen besegrade både novgorodhövdingen Pohto och danska inkräktare. Bland lapparna var Matti känd som en hänsynslös skatteindrivare (med stöd av birk-rätten). Det var emellertid Matti Kurki som lade grunden till släktens oföränderligt goda anseede hos svenska kungahuset. Släkten Kurki belönades med den mäktiga Laukko gård för mer än 500 år. Klaus Kurki till Laukko, som levde i slutet av 1400-talet, gjorde sig p.g.a., avundsamt förtal skyldig till ett dråp som på orten bosatta forntidskunniga diktare utarbetade till Finlands mest kända folkliga ballad, Elinas död. Den sjöngs allmänt i socknen ännu i slutet av 1800-talet i heta och dammiga linbråkningsbastur. Balladen spriddes också utanför Finlands gränser. Ätten Kurki med sin märkvärdiga historia dog ut i början av 1800-talet, men livet på Laukko gård fortsatte och förnyades ständigt. Till laukkosläkten Törngrens förtjänster måste räknas skapandet av den finska storindustrin med bl.a. Nokia Ab som exempel. Vid början av 1900-talet kom den internationella arbetarrörelsen till synes i den ryktbara torparstrejken på Laukko och vräkningarna som följde av denna. I dag är Laukko fortfarande en levande gård med berömda travhästar som utmärkt sig så långt borta som i Mellaneuropa. Under nya tiden blev det tillåtet att bedriva handel i större omfattning bara på marknaderna. Halvvägs på Klaus Kurkis väg ligger den gamla marknadsbyn Narva, en marknadsplats bekant i hela södra Finland ända fram till slutet av 1700-talet. Redan långt tidigare var Narva en handelsplats för pälsverk. I våra dagar har Narva Marknad återuppväckts i form av en hembygdsfest vart femte år (2005, 2010) osv.). Vesilahti är en grön oas mellan jäktiga större orter. Inga stora riksvägar skär sönder landskapet utan bara idylliska byvägar slingrar sig över åkrar och genom skogar och låter den resande se ett äkta landsbygdslandskap. Klaus Kurkis väg är en ca 20 km lång kombination av vackert finskt landskap och historiska platser som kan besökas med bil, buss eller cykel. Närmare upplysningar om turism, guideservice och paketresor i Vesilahti fås på adress: Vesilahden kunta, Lindinkuja 1, 37470 Vesilahti, tfn +358 (0)50 3895265, +358 (0)3 565 27500, www.vesilahti.fi

 

1. KAAKILA Flyktborg från sen järnålder på borgbacken. Gammal plats för pingsteldar vid stranden av viken Kirkkolahti. Enligt sägnerna var det lapparnas sista boplats i Vesilahti. Sevärt landskap. 2. VESILAHTI PRÄSTGÅRD Huvudbyggnad i trä från år 1871. I gårdsbyggnaden finns hgjälpprästens tidigare bostad och en loftförsedd bod. Pastorskansliet finns också här. Nära till K-Market Vesilahti, kyrkbyns info, P-plats och Hovi rusthåll. 3. TAPOLA Byggnadsmiljö uppförd på 1840-talet i traditionell tavastländsk byggnadsstil. Keramikverkstad Samotti och kafé Aittakahvila under sommaren. Bibliotek. 4. KIRMUKARMU Hövdingagravfält från järnåldern där betydelsefulla arkeologiska fynd gjorts såsom utsirningar och knopp till svärdsfäste. Stamhövdingen Kirmukarmu stred mot ryssarna under tidig medeltid och var motståndare till kristendomen. Ungdomslokal och sommarteater. 5. VESILAHTI KYRKA Kyrkan är uppförd 1802 men sakristian i sten är från 1400-talet och klockstapeln från 1782. Begravningsplatsen har många metallkors gjorda av smeden Karl Lind och i kyrkan och sakristian finns medeltida föremål. Kommunkansli, Kiehelä presentbod, pizzeria-kafé Makasiini och Vesilahti hälsocentral ligger på gångavstånd från kyrkan. 6. SAKOINEN Hemplats för den berömda birkalandshövdingen Matti Kurki av ätten Kurki. För sina förtjänster tilldelades Kurki Laukko gård som besittning. ’Saka’ och ’Sakoinen’ kommer från det latinska ordet ’sacer’ som betyder helig. På området har gjorts värdefulla fynd av föremål från vikingatiden. 7. KORPINIEMI-RAUTIALA Frodig och naturskön udde i sjön Pyhäjärvi som varit bebodd alltsedan järnåldern. I Korpiniemi finns turistgården Ala-Orvola för landsbygdsturism. I Rautiala ligger Pitopalvelu Päivärinne (catering service) och tennisbanan. 8. SUOMELA Elinas hemort enligt balladen om Elinas död. Slagfält under inbördeskriget 1918 med minnesmärke över de vita. Ligger nära den fågelrika sjön Vähäjärvi. 9. HURSKASVUORI Gammal plats för ringlekar och pingsteldar. På sluttningarna finns befästningar från första världskriget av vilka några har restaurerats. 10. NARVA Gammal marknadsby. I våra dagar hålls Narva marknad vart femte år. Torghandel sommartid på lördagar från maj till september. I Vesilahti hantverkscenter saluförs produkter av ortens hantverkare. Affären Harrinkulma, Narva hälsocentral, apotek och bibliotek. 11. VESILAHTI HEMBYGDSMUSEUM Friluftsmuseum som berättar om torpartiden på 1800-talet. Många sommarjippon. 12. KURALA Gammal hantverkarby intill viken Kuralanlahti. Området har varit bebyggt allt sedan stenåldern. Numera jordbruksbygd. 13. LAUKKO GÅRD Storgods alltsedan vikingatiden. Gården har blivit känd genom ätten Kurki, Elias Lönnrot och torparstrejkerna och –vräkningarna. På udden Hautaniemi står släkten Standertskjölds gravpyramid. Nuvarande ägare är släkten Lagerstam. På gårdens mark har gjorts arkeologiska fynd av vilka en del finns i gårdens privata museum. Privat område. 14. LAUKONHAKA Betesmark för vitsvanshjort och Laukko gårds berömda travhästar. På området finns rara gamla träd och växter. Uppe på höjden ännu inte utforskade gravrösen. 15. TUHNUNVUORI Tuhnunvuori som är känt från många folksagor stupar brant ned i fjärden Säijänselkä. I olika varianter av balladen om Elinas död berättas hur Klaus Kurki dränkte sig i sjön precis vid Tuhnuvuoris branter. En trolsk stig leder genom urskogen upp till toppen av berget Tuhnunvuori. 16. HINSALA En by befolkad ända från vikingatiden till 1800-talet med många ännu inte utgrävda fornminnesområden. I bråkningsbasturna i Hinsala sjöngs balladen om Elinas död allmänt ännu i slutet av 1800-talet. Hukianhovi beställningsrestaurang och Kinnari semesterstugor.